"ÅK
HEM OCH ÖVA"
Jimmy, 11 år
Det var dags för vår andra
festivalspelning, denna gång i värmländska
Lysvik, och vi var laddade till tänderna. Två
gånger skulle vi upp på scenen. Publikhavet
bestod av ett antal ganska väl utspridda bluegrassentusiaster,
så det var inte heller denna spelning aktuellt
med någon stage-diving. Vi måste vara rädda
om våra fans!
Efter
första spelningen rusade Jimmy (11 år) fram
till oss och bad om autografer. När även hans
lillebror ville ha våra autografer så insåg
jag att vi började bli riktiga rockstars. "Vi
kommer att bli berömda och alla världens människo-honor
kommer att vilja bli mamma till mina barn", tänkte
jag. Bara för att stämma av lite med Jimmy,
så frågade jag honom: "Jaha, vad tyckte
du ... några låtar kanske inte lät
så bra?". Jimmy svarade då snabbt och
säkert att "då är det bara att
åka hem och öva". Upp som en sol, ner
som en skugga, med andra ord. Det blir nog inga brudar
för banjoisten, inte heller denna höst.
Andra spelningen tyckte vi gick sämre,
antagligen för att vi inte hade ätit så
mycket och inte heller hade någon i bandet fått
i sig tillräckliga mängder alkohol för
att TRO att det lät bra. Vilket brukar vara fallet.
Men vi lämnade stolta och svettiga scenen för
att påbörja inmundigandet av sol och gravöl.
Nu kunde vi slappna av och istället lyssna på
alla andra band, och på världens bästa
musik - BLUEGRASS.
I
samband med denna andra festivalspelning drabbades Handy
Andy av den s.k. bluegrass-buggen. Han snöade in
totalt, och vi vet egentligen inte hur det kommer att
gå för honom i framtiden. Antagligen blir
han arbetslös, sinnesslö och vägrar lyssna
på något annat än just bluegrass. Han
är förlorad! Eller som jag själv skulle
uttrycka det: Han är vunnen till den rättrogna
sidan!
Jonte
Myra agerade som vanligt helt irrationellt. Han älskar
bluegrass mer än något annat, men tycker
att det är skittråkigt att lyssna på
band som han tidigare har lyssnat på. Då
försvinner han helt sonika iväg någonstans,
och ofta hittas han sovandes i sin bil eller kastandes
yxa ute i skogen. Jonte Myra går sin egen väg,
och snart skall han börja plugga basologi på
heltid i Skinnskatteberg. Varför? Jimmy (11 år)
utropade ju spontant i vimlet att "du är grym".
Tur att någon i bandet är grym ...
Sophia Lundell är en frisk fläkt
i bluegrass-nischen. Hennes enkla och öppna sätt
trollbinder folk, och leder till att många står
på kö för att
ge henne timlånga gratislektioner i bluegrass
fiddling. Ofta under grav berusning, då dom inte
vet bättre. Tack alla ni som tog hand om Sophia
under kvällen. På så sätt räddade
ni även kvällen för oss andra i Foxbone.
Er entusiasm och goda vilja har dessutom lett till att
Sophia har införskaffat ett dussin fiddle-videoband.
Nu finns det inga gränser för framgångarna!
Johnny
Mando var Lysvikfestivalens svar på Orup.
Som den popstjärna han är gled han upp
på scenen i sina gay-brillor och sin vita
Las Vegas-skjorta. Johnny är och förblir
Foxbones gay-icon, och han kommer att bli vår
framgångsfaktor nummer 1. För att slå
globalt måste vi först slå på
nästa års Gay Pride. Där skall
vi spela! Öppningslåten blir temat
från filmen "Den sista färden".
Det var alltför denna gången.
Håll utkik efter Foxbone. Soon to be seen at your
company party, at your house-moving-in-party ... or
in your bedroom. Vi finns där du helst av allt
inte vill se oss!
//Olaus von
das lederhaussen
Foxbones första riktigt
seriösa groupie:-D
|